I trädgården till Fyllingarums säteri i Ringarums socken står ett karolinskt lusthus. Det byggdes av generalmajoren Jacob Burensköld under hans tid som ägare till Fyllingarum. I slutet av 1700-talet blev det målat i gult invändigt och latinska sentenser i levnadsvisdom målades runtom under taklisten. År 1826 satte grevinnan Wilhelmina von Schwerin, född Putbus, upp en minnestavla över Burensköld, samt ett litet altare. Det kan vara vid denna tid som lusthuset började nämnas Burensköldska bönekapellet. År 1960 fick Fyllingarum ny ägare, godsägare Theodor Been. Hans maka Barbro hittade det Schwerinska altaret inslängt i ett magasin och hon återställde det på sin forna plats i kapellet. År 1967 flyttades kapellet in närmare herrgården och renoverades. Nu återfanns ett parti av den ursprungliga väggmålningen. Den föreställer en kvinnofigur, stående i en nisch med någon slags brunn framför sig. På sidorna finns spiralkolonner och överst finns en halvrund gavel. Tyvärr finns inte angivet vilket år kapellet är uppfört, men det har skett under Burenskölds tid, 1707-1738, och troligen före 1721, då målaren Wikström flyttade till Söderköping. Ett liknande lusthus återfinns på Skansen i Stockholm, Swedenborgs lusthus, byggt på 1740-talet. Där finns även Gunilla Bielkes lusthus vid Skogaholms herrgård, flyttat till Skansen 1903, vilket också har en lanternin på taket och kan ses som en förenklad upplaga av detta lusthus. Jacob Burensköld kan ha haft detta som förebild när han skulle bygga sitt lusthus.

Tidningsartikel från NT den 19 februari 2007:

Enligt länsmuseet har byggnaden ett stort kulturhistoriskt värde och är måhända det enda karolinska lusthuset som finns kvar. Hembygdsföreningen har därför fått bidrag från Länsstyrelsen för att kunna göra en ordentlig upprustning, vilken utförts av en byggfirma med specialkompetens för dylika arbeten.