Ett pariserhjul är ett stort, vertikalt monterat hjul, som sakta roterar i luften. Runt hjulet finns hängande gondoler för passagerare.

Boskvarnasjöns rastplats väg 28/31 vid gränsen mellan Kronoberg och Jönköpings län: här delar vägnummer 28 mellan Karlskrona - Vetlanda väg med vägnummer 31 mellan Nybro - Jönköping. Denna rastplats ligger vackert på stranden till sjön och har vad man kan förvänta sig av en modern rastplats med toaletter, sopkärl och latrintömning. Det var rent och snyggt här och luktade fräscht på toaletterna. Här finns bord och bänkar att sitta vid och njuta av utsikten över sjön. Det såg ut som om man kunde bada här, fast det nog egentligen är en båtiläggningsplats. Men en liten sandstrand ner i vattnet en stekhet sommardag kan nog inbjuda till ett svalkande bad före matsäcken intages.

Det var timmermannen som tillverkade bödelns stupstock. Trots att ingen ville umgås med en bödel så skaffade många av dem både fru och familj. Många var väldigt fattiga vid denna tid. För en kvinna som var förskjuten kunde bödeln vara ett kap eftersom han hade ett hem och ett arbete med en inkomst. En bödel och hans familj umgicks med andra bödelfamiljer och barnen gifte sig med varandra. Rena bödelsläkter växer fram och yrket börjar gå i arv från far till son. Snart uppstår konkurrens mellan olika släkter om de få tjänster som finns. Bödelns dräng, rackaren, från början ofta en son i familjen, står ännu lägre på samhällets sociala skala än bödeln. — När rackaren skulle ta nattvarden i kyrkan vände prästen kalken upp och ner och hällde vin i foten så att ingen annan skulle behöva röra vid samma kant som rackaren. Rackaren fyller samma funktion som bödeln och han arbetar med det ingen annan vill befatta sig med. Även rackaren bildar familj inom sin egen grupp och rackarsläkter grenar ut sig på samma sätt som bödelssläkter. Men rackarna är fler än bödlarna till antalet. Därför flyttar många familjer med rackarursprung runt i landet och tar de arbeten som ingen annan vill befatta sig med: slipa knivar, sota skorstenar, dra hudar och renhållning. De blir en del av den stora grupp av kringresande människor som vi idag kallar resande – den grupp som tidigare hade den nedsättande benämningen tattare. Rackaryrket försvinner när vattenledningarna kom till i Sverige på 1870-tal, men än idag kan man hitta kopplingar till rackarsläkter inom resandegrupper.